Tre digitala lärarprogram i mars
"En jämställd undervisning – för bättre möjligheter för alla elever att lyckas i skolan", "Hur kan skolor lyckas med det demokratistärkande arbetet?" och "Vad skulle hända om pojkar ansträngde sig mer i skolan? Om könsskillnader i avgångsbetyg från grundskolan". Det är temana för tre digitala lärarprogram i mars. De är kostnadsfria att ta del av, men anmälan behövs.
De tre digitala lärarprogrammen arrangeras av Vetenskapsfestivaler i samverkan; Kunskapsfesten Eskilstuna, Scifest Uppsala och Vetenskapsfestivalen Göteborg, i samarbete med Skolforskningsinstitutet och Institutet för Framtidsstudier.
En jämställd undervisning – för bättre möjligheter för alla elever att lyckas i skolan
Torsdag 14 mars 16.15-17.00
Det här digitala lärarprogrammet är ett samarbete med Skolforskningsinstitutet.
Kostnadsfritt att delta. Anmälan behövs.
Dagens skola är inte jämställd, det visar forskning och myndighetsrapporter, och det finns skillnader mellan flickors och pojkars skolresultat, studie- och yrkesval och intresse. Skolforskningsinstitutet presenterar en ny forskningssammanställning som visar hur ett aktivt jämställdhetsarbete i undervisningen bidrar till bättre möjligheter för flickors och pojkars lärande och utveckling. Under programmet presenteras även forskning från skolor som har gjort insatser för pojkar att prestera bättre i skolan och minska skillnaderna i skolresultat samt skapat en miljö som är gynnsam för både flickor och pojkar. Avslutningsvis ges konkreta exempel från arbetet med att stärka pojkars studieresultat i grundskolan.
Medverkande:
Ilana Manneh, forskare och projektledare vid Skolforskningsinstitutet, presenterar resultaten från Skolforskningsinstitutets nya forskningssammanställning Aktivt jämställdhetsarbete i undervisningen som visar att såväl flickor som pojkar stimuleras och utvecklas av undervisning som planeras och genomförs utifrån ett aktivt och medvetet jämställdhetsarbete.
Fredrik Zimmerman arbetar som lektor på förskole- och grundlärarutbildningen vid Högskolan i Borås. Zimmerman har under en längre tid forskat kring frågan varför pojkar som grupp presterar sämre än flickor i skolan, med ett fokus på vad skolor kan göra för att få pojkar att prestera bättre.
Claes Juto är förstelärare på Bikupans högstadieskola i Lessebo och driver tillsammans med kollegorna i Lessebo kommun en process för att stärka pojkars lärande och skapa förutsättningar för att alla ska lyckas i skolan. Processen innefattar forskning, beprövad erfarenhet, auskultationer, testklasser och intervjuer som stärks med kommungemensam fortbildning och workshops.
Hur kan skolor lyckas med det demokratistärkande arbetet?
Tisdag 19 mars 15.30-16.30
Det här digitala lärarprogrammet är ett samarbete med Skolforskningsinstitutet.
Kostnadsfritt att delta. Anmälan behövs.
Utifrån resultaten i den internationella kunskapsmätningen ICCS 2022 har åttondeklassare i Sverige mycket goda kunskaper i medborgar-, demokrati- och samhällsfrågor. Men det finns orosmoln som gör att skolor behöver fortsätta utveckla sitt demokratistärkande arbete. Samma dag som detta lärarprogram genomförs publicerar Skolforskningsinstitutet en rapport om vad den senaste och samlade forskningen säger om demokratistärkande undervisning. Nyligen har Skolverket och Forum för levande historia också tagit fram Demokratistegen som är en modell för att stärka och utveckla skolors och folkhögskolors arbete med demokrati och mänskliga rättigheter.
Medverkande:
Stephanie Plenty är undervisningsråd och projektledare på Skolverket, där hon jobbar med de internationella kunskapsmätningar som Sverige deltar i. Stephanie har lett den nationella rapporten för ICCS (International Civic and Citizenship Education Study) 2022. Hon har doktorerat i psykologi på Australian National University och är docent i sociologi.
Pontus Wallin, forskare och projektledare vid Skolforskningsinstitutet, kommer att presentera resultaten från institutets nya rapport Demokratistärkande undervisning som publiceras idag. I rapporten sammanfattas och kommenteras den samlade forskningen om lärares demokratistärkande arbetssätt i undervisningen.
Hugo Wester, undervisningsråd Skolverket. Från början SO-lärare. Har också arbetat med skola och demokratifrågor på Forum för levande historia och på Utbildningsdepartementet.
Vad skulle hända om pojkar ansträngde sig mer i skolan? Om könsskillnader i avgångsbetyg från grundskolan
Torsdag 21 mars 15.30-16.15
Det digitala lärarprogrammet är ett samarbete med Institutet för Framtidsstudier.
Kostnadsfritt att delta. Anmälan behövs.
Hur skiljer sig pojkar och flickor när det gäller beteenden och attityder som är positiva och negativa för lärande? Hur mycket anstränger sig elever i skolan och vad gör de på fritiden som kan ha betydelse för lärandet, till exempel hur mycket de läser? På fritiden spenderar pojkar betydande tid på att spela datorspel under vanliga skoldagar. Hur hänger det ihop med betygen och kan något av könsskillnaderna i betyg hänföras till att pojkar spelar betydligt mer än flickor? Hur ska det i så fall förstås?
Frida Rudolphi förklarar hur mycket av könsskillnaderna i avgångsbetyget från grundskolan som kan hänföras till pojkars och flickors beteenden och attityder, både när det gäller skolan och vad de gör på fritiden. Självklart får du ställa frågor!
Medverkande
Frida Rudolphi är forskare i sociologi vid Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet och lektor vid institutionen för socialt arbete, Umeå universitet, samt affilierad forskare vid Institutet för Framtidsstudier (IFFS). Hennes forskning handlar främst om ojämlikhet i utbildning. Hon har bland annat studerat betydelsen av olika aspekter av familjeresurser under uppväxten för barns skolprestationer och utbildning som unga och vuxna. En central del av forskningen är att anta ett mångdimensionellt perspektiv på såväl bakgrundsfaktorer, olika aspekter av utbildning, och möjliga förklaringar. Hon har även studerat integration och ojämlikhet i andra aspekter av ungas liv.